enbok

Med råttorna kommer pesten, och Oran i Nordafrika blir en stad i belägringstillstånd. Isolerade från onmvärden är invånarna är utlämnade åt varandra och åt skräcken. Men en liten grupp, med läkaren Bernard Rieux i spetsen, tar upp kampen mot Pestens härjningar. Hans skildring av det sega motståndet mot lidande och död är en ständigt aktuell berättelse om människans förhållande till det onda - om underkastelse och feghet, om ansvar och mod, och solidariteten som revolt mot tillvarons meningslöshet.

---

Albert  Camus är nobelpristagare så jag hade höga förväntningar på Pesten. Och den nådde nästan upp till förväntningarna. Underbart språk, hemsk men intressant historia, sorgsna men verklighetstrogna karaktärer, det ända som drar ned betyget är att den ibland blev lite lite långtråkig. Dock var biten då de går och badar en av de vackraste bitarna jag läst. Men eftersom den trots allt var lite lite långtråkig kan jag inte ge den en full femma, den når inte riktigt upp i klass med Mästaren och Margarita :( så ett litet minus får den, synd för Camus att jag läst bulgakov innan.

Fem-av fem möjliga.

KKKKK

Ädle herrar, behagar det er att lyssna till en vacker saga om kärlek och död?? Så inleddes den medeltida berättelsen om Tristan och Isolde, som tömmer kärleksdrycken och drabbas av en ödesdiger lidelse för varandra. De är bundna av magi och förenade av passion i ordets ursprungliga betydelse av lidande och sjukdom. Endast döden kan stilla och mätta deras lidelse. Den franske språkforskaren Joseph Bédier utgav år 1990 sin beundransvärda prosabearbetning av versberättelsen från 1100-talet.

---

---

Jag läste den här boken efter som vi var tvungna i min skola. Men det var inte alltför jobbigt. Språket är gammaldags så det tar lite längre tid att läsa än vad det hade gjort annars. Den känns ju väldigt dramatisk och till och med larvig ganska ofta, men just det var ju också typiskt för Riddarepik (Har precis haft prov på medeltiden i svenskan :) ) Inte det bästa jag läst, men deras kärlek är legendarisk så kanske ska man läsa den bara därför.

Två+ av fem möjliga.

KK+

Broder William från Baskerville, vida berömd för sitt skarpsinne och sin lärdom, kommer en novemberdag år 1327 till et norditalienskt benediktinkloster. Han är utsänd för att medla i maktkampen mellan påven i Avignon och kejsar Ludvig men får snart annat att göra. Under sju skräckfyllda dygn hittas den ena munken efter den andra mördad, och William förvandlar sig till detektiv, beväpnad med Aristoteles logik, Thomas av Aquinos teologi och Roger Bacons vetenskapliga skepsis.

---

---

---

---

 
Jag velade Länge innan jag bestämde mig för vilken kategori jag skulle sätta den här boken under. Den är ju både Klassisk och en Deckare. En klassiskdeckare.
      Jag hade höga förväntningar på den då både min mamma och min pappa rekommenderat den när jag frågade om "bra deckare".
       Jag läste den förra sommaren då jag var på Gotland så det tog ett tag innan den var utläst, det fanns ju så mycket annat att göra. Jag tror det var bra att jag läste den i korta etapper med många avbrott annars tror jag att jag snabbt hade tröttnat på språket som var svårläst för mig efter som det är så gammeldags. Det stora plusset får boken för att den lyckades hålla mig intresserad ändå, intrigen var såpass spännande, och språket så pass bra (om än svårt) att jag ändå läste ut den. Inte alls vad jag förväntat mig men det var inte bara till det sämre. Kul att få en (i och för sig fiktiv) insyn i munkars sätt att tänka på den tiden. En bok som alla borde ha läst någon gång under livet.

Tre + av fem möjliga.

KKK+

Det är inte lätt att vakna ur sitt vinteride i januari och inte kunna somna om. Mumintrollet var det första mumintroll som nånsin upplevat vintern, och i början var han förfärligt ensam i det sovande huset. Men småningom befolkades hans dal med vinterns melighetsfulla varelser, och den här boken handlar om hur han försökte klara sig med dem och den främmande iskalla värld han ramlat in i.

---

Trollvinter räknas egentligen som en barnbok, men det kan jag inte hålla med om. Denna underbara bok kan läsas om och om igen och alla (även vuxna) borde ha läst den minst en gång! Den här boken slår med hästlängder nästan alla "vuxenböcker" jag läst. Alla känslor är så fint skildrade och alla personer är riktiga orginal som berör. De vackra och roliga bilderna passar in alldeles perfekt. Hemulen som äter upp all sylt, Mumins förvirring över vad vinter är och förtvivlan över att våren är så långt borta, Morran som bara önskar att få bli varm. Allt är så vackert och roigt och bra. Läs den NU!

Fem av fem möjliga.

KKKKK

Den svenska översättnigen jag läste är lite äldre och hette Den första hustrun men denna är nu nästan ute ur sortiment överallt och ersatt av den nyare översättningen och utgåvan Sargassohavet. Men det är samma bok ifall su skulle få för dig att läsa den och inte hittar Den Först Hustrun. Jag rekommenderar i och för sig att du läser den på engelska. Wide Sargasso Sea heter den på orginalspråket engelska. Bilden är från en av de engelska utgåvorna.
 Antoinette växer upp i 1800-talets Västindien -- i en magisk natur, i dallrande hetta´, i bedövande dofter. Hon är dotter till en vit man, men lever också med närhet till de färgades riter och hemligheter. Hon växer upp i ett samhälle där den vite mannens privilegier hotas av de nyss frigivna slavarna.
      Tidigt föräldralös blir hon bortgift med Mr Rochester, som kommit från england för att hämta sin brud Antoinette är ung och vacker och har en ansenlig hemgift. Att hennes mor var halvblod, att galenskapen fanns i familjen, att förmögenheten stammade från flera generationers slavhandel uppdagas allför sent för Mr Rochester -- den urbane, civiliserade mannen på besök i paradiset. Smekmånaden, i förföriskt vacker, tropisk miljö utvecklas till en mardröm.
      Den första hustrun består av tre partsinlagor. I den första delen berättar Antoinette om sin barndom. I den andra delen talar Mr Rochester -- och i sista delen sitter Antoinette och skriver --- fängslad på vinden...

Den första hustrun är en roman inspirerad av "den galna på vinden" i Charlotte Brontës Jane Eyre. Men här är det Antoinettes historia -- den galna kvinnans historia -- som Jean Rhys berättar.

---

Jag har läst Jane Eyre och tyckte det var en helt okej bok, jag reflekterade inte så mycket över "kvinnan på vinden". I detta mästerverk till bok är hon huvud personen.  En fängslande historia där man får höra hennes verision av som hände, och genom detta förstår man varför hon blev som hon blev (Självklart var är det här Jean Rhys berättelse och inte Charlotte Brontës så man kan inte säga att det som sägs är sant, men det känns så). Mr Rochesters del i mitten av boken, ger ännu ett perspektiv, den unga förvirrade Mr Rochester  perspektiv och hans upplevelse av det gudomligt vackra Västindien och sin hustru. Jag tyckte själv att genom att läsa denna bok som är ett mästerverk i sig  blev också Jane Eyre roligare och intressantare att läsa (Jag läste om den så fort jag läst ut Den första hustrun). Alltså, Den första hustrun är inte bara en läsuplevelse i sig, den gör också en annan redan bra bok, ännu bättre att läsa. Läs den nu!


Fem av Fem möjliga

KKKKK